Vi stannade faktiskt kvar i Kil på Lördagen för att kika på SM-sprinten. Värsta publikstället med utställningar, mat o dryck skjutsade Olle oss till. Så synd bara att speakern förstörde allt med sitt pladder blandat med hög musik. Inga som helst kunskaper om sporten hade han så det blev ett stort minus. Jag med mina hörapparater kunde inte kommunicera med folk. Vi fick enbart fokusera på att se SM-eliten göra upp. En trevlig upplevelse där man såklart träffade rallyfolk.
På eftermiddagen bar det av mot Frövi. Där tog jag genast tag i att montera ur växellådan då vi fått besked om att den sedan länge efterlängtade prototypdrevsatsen 2.0 skulle vara klar hos Ludde Davidsson.
Därför blev det en rejäl road trip på Söndagen där jag bl.a. var i Enköping och hämtade upp kugghjulen. Sedan vidare upp till Dalarna och Sukkafabriken. Jag var oerhört angelägen om att få prova igen.
JanE satt och väntade på mig med sin trasiga rygg. Han föreslog att om vi hjälptes åt så skulle han försöka få ihop växellådan redan nu på kvällen. Fantastiskt initiativ från min fine vän.
Vid midnatt var jag lycklig tillbaka hos Figge i Frövi med den.
Så när Fredrik Grahn öppnade sin verkstad på Måndagen så hängde jag på låset. Som vanligt så fixade han så jag fick tillgång till lyften och jag kunde börja jobbet med att montera. Hann även med att åkaa till Lindesberg för att besikta rallysläpet. Redan på måndagskvällen kunde jag rulla ut Lazlo, starta motorn och kolla att alla växlarna funkade. När jag sen skulle starta igen och köra in bilen så startade den inte …igen.
Felsökningen tog tid den med. Ni vet: Stift bort, ingen gnista. Fördelarkoll. Nej. Byte tändspole. Nej. Säkring då? Finns det nån sån? Jorå… och den var trasig. Vi provar en ny. Den går direkt. Letar bland kablar i kablaget. Hittar till slut en liten klen från en givare som blivit klämd mellan blocket och växellådan. Bara att lossa alla bultar och motorfästen för att dela paketet. Sen isolera och pilla ihop alltsammans. Vi bytte även spridarröret till insprutningen för att få ett lägre bränsletryck. Det verkar som Lamdavärdena blev bättre och vi tycker motorn går bättre nu. Hann även med att justera cambern fram då jag tyckte Lazlo slet onödigt mycket på däckens insida. Sen hade vi ett oljeläckage att lösa liksom detta med intercomen.
Där gick Tisdagen.
Onsdag morgon körde jag till Sellholm för att leta en ny oljekylsadapter. De hade ingen. Hittade en O-ring på Momentum i Köping. Sen tog Fredrik sig an det hela. Plockade isär alla nipplar och rengjorde allt noga innan vi monterade med ännu ett nytt filter. Nu blev det tätt! Under tiden jag var i Köping hade Figge lött ihop en ny kontakt till intercomen så nu var vi klara. Bara att ge sig iväg mot Tierp mot kvällen. Alltså… HUR skulle jag klara mig utan alla dessa hjälpsamma människor??
I Västerås plockade jag upp Britta som självklart skulle åka med mig här. Hon har ju alltid tyckt om att åka den tävlingen.
På Torsdagen handlade det om förberedelser på plats. Vi fick en generös serviceyta med el. Helt beroende på att vi denna gång skulle agera funktionärer och köra föråkare. Besiktning av bil skedde som vanligt och utan problem. Figge anslöt med sin husbil och hade Erik o Elisabeth med sig. Föråkarmöte hölls och redan på Torsdagskvällen så startade första sträckan. Kan väl säga att det fanns enormt mycket fina gamla bilar på denna gigantiska serviceplats. Vår uppgift var att kolla hur publiken stod. Därför lade vi nothäftena åt sidan så BM kunde koncentrera sig på uppgiften. Inga som helst problem inne på arenan som ju hade riktiga publikavspärrningar. HÄR kan ni åka med oss där.
Tyvärr så öppnade himlen sina portar på Fredagen då det regnade mycket och i stort sett hela dagen. Det blev svårkört (särskilt när vi körde på slitna däck) och sönderkört. Arrangörerna fick faktiskt stryka två sträckor här med. Vi imponerades av publiken som var stor, trots vädret och att de skötte sig föredömligt.
Tack och lov så blev lördagen solig. Vägarna superhäftiga och dammfria. Tänk vad lätt man glömmer det tråkiga.
Det blev en mycket trevlig helg med mycket bilåka. Många trevliga möten med mycket nostalgi. Perfekt körträning för mig och en rejäl test av nya växellådan. Allt flöt problemfritt. Hade inte ens blött på golvet under den blöta fredagen. Troligen beroende på det suveräna skyddet som Jörgen på Polyterm hjälpt oss med.
För att slippa köra trötta så valde vi att stanna kvar till Söndagen för eftersnack. Oj vad tomt det var på morgonen. Servicegänget begav sig hemåt och jag körde Österut för att så småningom släppa av Britta vid Arlanda. Hennes resa slutade vid midnatt i Casa BriOla. Jag hade saker att uträtta innan jag kunde bege mig hem på Onsdagskvällen den åttonde. Kan lugnt säga att nu behövde jag en välförtjänt vila -liksom mina vänner- efter en mycket intensiv rallyperiod i Sverige.
