Nu har jag fått bekanta mig med Zandra. Det kommer bli mer nu sommaren 2023 då vi ska köra MSR. Mer om det HÄR. 
Den här damen har jag ju berättat om på annan plats. Nu fick jag tillfälle att även prova henne. Läs om våra drömmar HÄR. Här är en suddig bild från en film från när jag och Victor Johansson tävlade med henne i Ludvika. Det var ju en deltävling i 1300 Rallycup. Vi kom faktiskt tvåa! Föråkare i Lima 2023! 
Vid ett besök i Sverige i början på Februari så fick jag ta ut Lazlo och ge min gamle vän och Codriver Michael Lindberg en skjuts som föråkare i SM-tävlingen Rally Lima uppe i Dalarna. Här var farten lite för optimistisk men i övrigt hade vi en jättekul resa med över tretton mil avlysta fartsträckor där underlaget var som på bilden. Fantastiskt roligt. Team Swift Delivery i deltävling #3 Gestrikekannan 2022.
Här kommer en lite längre, nördigare och utförligare rapport efter vinterns sista deltävling i Racepart Sweden 1300 Rallycup. Efter varje deltävling har jag bara blivit mer och mer överraskad av resultaten. Vi har ju faktiskt varit före f.d. Cupvinnare och t.o.m. Svenska mästare! Anledningen till detta torde vara en bra o enkel bil, duktiga codrivers och vinterväglaget. Jag känner mig trygg mellan snövallarna och vågar lite mer än på sommaren. Så varför inte utnyttja det. En positiv inställning till att ”snövallarna är mina vänner” har säkert betytt mycket. Inte har jag mått sämre av att hundralapparna strömmade in från många av er. Det var inte bara en viktig ekonomisk hjälp utan även moraliskt. ����
Sista deltävlingen var ju inte helt nödvändig för mig att delta i då jag redan hade två bra resultat (max två får räknas från vintern). Men eftersom jag nu bestämt mig för ytterligare ett ”återfall” så var det inget att tveka på. Jag tycker ju det är så himla kul att lägga iväg på en avlyst rallyväg. Vi får även behålla alla startpoäng, så där fanns en fördel att hämta. Den riktiga utmaningen den här gången var att vi fick möjlighet att reka och skriva egna noter. Rekning är något som vi försöker undvika av kostnadsskäl. Men denna gång fanns inte alternativet med arrangörsnoter så vi antog utmaningen. Det betydde anmälan redan klockan sju på morgonen. Besiktningen av bilen fick Stig-Åke o Figge ta hand om. Kartläsare då? Jo det blev återigen unge och ambitiöse Victor Johansson från Ryd. Han tyckte tydligen det gick OK i Lima så han såg till att bl.a. med SJ’s hjälp (Den kostade visst mer än mitt flyg fr Malaga ToR ��) ta sig hela vägen upp till Järbo.
Ni har säkert sett hur man sätter tejpbitar med siffror på ratten för att utröna vilken radie en kurva har. Det var alldeles för komplicerat för gubben. Han (jag) valde istället att uppskatta avståndet till nästa sväng och så fort han såg den så satte han graderingen Full, Svag, Medium, Tvär, Kå, Vinkel, Öppen hårnål, Hårnål eller Tvär hårnål. Sen lite finlir med plus eller minus, öppnar eller nyper, kort, halvlång, lång o faktiskt ”väldigt lång”. Bara beskrivning av vägen. Inte hur man ska köra. Andra varvet så läste Victor vad vi skrivit. Förvånansvärt få justeringar. Kanonfina vägar bestående mestadels av ren is och väldigt små snövallar. Däremot ofta rejält överplogat. Olas ”vänner” var alltså väldigt små. Vid tolvtiden var vi klara och tillbaka till serviceplatsen vid skolan. Gott om tid alltså då starten inte var förrän kl 14. Lite mörkervarning alltså men vi var förberedda. Däcken samma som i Lima. Killarna på Centrala Gummi i Örebro hade bara vänt på dem då utsidorna får lite mer stryk. Klockan tretton hade vi vårt sedvanliga cupmöte som cementerar vår sammanhållning och gemensam trivsel. Sen var det dax börja fokusera på oss själva. Skarpt läge. Hur skulle vi stå oss i första hand mot recce erfarna team Wigren.
Bara tre kilometer till SS2. Som tur var hade jag en gammal Peltor intercom som reserv. Den fick nu duga om än med lite sämre ljud. Men Victor läste så lugnt och tydligt (samt vältajmat) att den halvdöve gubben hörde bra ändå. Han laddade på i frisk stil så till den grad att framdäcken plötsligt började fejda ur. Något han inte upplevt tidigare. Tyvärr anpassade han inte farten efter omständigheterna vilket resulterade i ett par rejäla snövallsvisiter. Det gjorde att sträcksegern förlorades till mycket lovande junioren Marcus Andersson i sin Toyota.
Detta kan summeras till en otroligt rolig vintersäsong där resultatet överträffade förväntningarna med råge. Stämningen i cupen på topp så allt ser väldigt ljust ut. Nu njuter vi av situationen tills sommarsäsongen börjar. Då blir det helt andra bullar. Bl.a. kommer alla att tävla på ett enhetsdäck.
STORT TACK till er som gjort detta möjligt! --------------------------------------------------------------- Team Swift Delivery i deltävling #2 LBC Ruschen, Lima 2022.
Ola Strömberg/Victor Johansson vann ytterligare en gång i Racepart Sweden 1300 Rallycup som avgjordes i den klassiska LBC Ruschen, Lima.
Hela 15 deltagare kom till start i cupens andra deltävling för året som kördes uppe i fantastiska LBC Ruschen. Lima MS hade fixat en gemensam service plats för cupdeltagarna där alla ekipage stod tillsammans. Precis som i första deltävlingen så fick alla tävlande känna på ytterligare en riktig vinter med långa sträckor. Lima MS hade fått fram 10 mil SS och ett väldigt tufft rally i SM klass.
När klockan slog 10 gick starten. Där var alla cupdeltagare försedda med tävling
Rallyt började med en 2 milasträcka efter bara 7 kilometer transport. klassiska SS1, Brännköldsvägen. Det betydde full attack direkt. Några fick problem direkt framförallt i starten där många inte kom iväg på de kortdubbade däcken och fick backa och ta sats! Men en kanonfin väg med väldigt många olika tempoändringar och som sedan slutade med de klassiska serpentinerna vägen ner mot sträckmålet.
Jan Erik Eriksson med SM vinnaren Torbjörn Carlberg vid sin sida öppnade klart bäst. De utklassade Ola Strömberg med den rutinerade Viktor Johansson och Joachim Rydin/Magnus Simensen bara tre tiondelar efter.
Så Blev det dags för SS3 Tallberget. Vägen var väldigt snabb där vi fick varva ut sukkorna rejält på en 3 mila sträcka. Strömberg/Johansson fick upp tempot och blev sträcksnabbast. Han påstod han aldrig åkt så långt och länge på femmans växel med en Suzuki tidigare. Tvåa var Eriksson/Carlberg därefter Rydin/Simensen som. Ola och Victor utökade nu ledningen. Sen var det dags för ännu en kort service.
Bland Juniorerna ledde Andersson/Andersson trots procentjusteringen följda av Axelsson/Lönnström och Carlström/Buskas. Så resultatet blev till slut när alla fyra SS hade räknats samman:
Strömberg/Maxe vann premiären i Racepart Sweden 1300 Rallycup men Rydin/Simensen toppar tabellen! Ja så kan det gå när Sukkacupens poängsystem bestämmer. Men vi tar det från början. Nio deltagare stämplade slutligen in till start i cupens första deltävling för året här uppe. All verksamhet hölls föredömligt utomhus även om det var lite ovanligt för oss deltagare. Bäst av allt var att vi fick uppleva riktig vinter. Redan klockan 10 gick starten så det var brådis fixa med de nya vindrutedekalerna från Gårdmans Transport och även göra justeringar i roadbook och noter. Bara knappa fem kilometer på asfaltsväg ut till SS1. Alltså inga möjligheter att ”känna” på bilar och däck innan start. Pang på bara med en och en halv mil direkt. Kanonfin mycket krokig och rytmisk väg den första halvmilen som gjorde att man fick känslan direkt. Sen blev det mera typiska vägar men då var nog de flesta ordentligt på gång. Redan efter dryga halvmilen kom vi ifatt Ricki som hade fått tjall på gaswiren, så vi fick tugga lite snörök några kilometer innan vi kom förbi. Sen funkade inte intercomen bra så jag hörde inte allt vad Ronnie läste. Så lite tid tappade vi nog där. Cupmästarna Rydin/Simensen öppnade inte oväntat bäst. Näst snabbast var Sebastian Karlsson/Kim Lindedahl följda av oss, Jan Erik och Torbjörn blev också hindrade lite p.g.a. omkörningar och hamnade strax efter oss.. Som femma återfanns katten bland hermelinerna (eller kanske tvärtom) Andreas Stålehammar/Tobias Abrahamsson i sin Toyta Yaris 1300. Inte helt förberedda Jonas Wigren/Jon Magnusson tog hand om sjätteplatsen. Säkert ovana vid de här motorsvaga bilarna. Nästan lika långa SS2 kom på nästan direkt och utan service emellan men till den bytte jag hjälm till en annan jag fått låna. Då hörde jag Ronnie mycket bättre. Här var JanE värst före oss. Vi hade bara lite problem med is på vindrutan så det blev till att ha full värme på rutan hela tiden efter det. Rydin hade nog större problem med isbildningen och blev därmed trea. Det går ej dra av på värmen när det är kallt och småregnar. Rydin/Simensen dock fortfarande i ledning. Efter lång service skulle nu de första fräna fem kilometrarna av SS1 köras igen som SS3. Farhågorna om grusväg och ödelagda däck kom på skam. Vägen hade klarat sig jättebra. Här utklassade Jan Erik oss alla men vi blev iallafall sträcktvåa och kände oss jättenöjda. Trea var ju inte fy skam. Efter en kort service där vi passade på att skifta fram o bakdäck blev det dax för Sista SS4 som var hela och dryga tre mil lång. Här skulle det avgöras mellan Rydin/Simensen och Eriksson/Carlberg. 22 minuter senare fick de resultatet. Joacim och Magnus slog Jan Erik och Tobias Carlberg med en hel sekund och utökade därmed till fem sekunder. Men… helt överraskande slog Jag o Ronnie till med en kanontid som gjorde att vi helt överraskande tog hand om segern. Kanske kom ”gubben” igång eller också var det förmågan att hålla tempot hela distansen. Så resultatet blev till slut:
Men nu tillbaka till poängställningen. Genom att lika många poäng som kan erhållas vid slutplaceringen (22 vid vinst) kan köras in på varje SS (fyra SS betyder 5,5 för varje vunnen) så finns där alltså 44 poäng att köra om. Men vinner man inte alla SS så blir det alltså inte full pott. Som powerstage men på ALLA SS. Så mest poäng samlade Rydin/Simensen tättföljda av Eriksson/Carlberg. Först därefter hamnade vi. Men det skiljer knappt en hel poäng upp till ledningen så inget att klaga på. Vinner man ALLA SS och således tävlingen så kammar man in full och välförtjänt pott. Turas vi om att vinna SS så blir tabellen tätare vilket är självklart i vår cup. Ett stort TACK till Mattias Gårdman som prydde våra vindrutor denna gång och även till SMK Hälsinge med hela deras trevliga funktionärer för en välplogad och trevlig rallytävling.
Det ska bli mycket spännande att få sätta sig i en rallybil igen efter två och ett halvt år. Det lär nog finnas gravrost att slipa bort. Tyvärr måste Brittmarie stanna kvar i Spanien med hundarna så högerstolen tas istället i besittning av kompisen Ronnie Maxe från Rejmyre. Vi har åkt ett par tävlingar tillsammans tidigare så där kommer det inte bli något problem. Värre blir det mellan ratt o ryggstöd. Men kul ska vi ha!
Nu har gubben fått bita i det sura äpplet. Ska det bli något åka mer över huvud taget så lär jag sluta tjura. Alltså har jag införskaffat ett par hjälmar åt oss som är närmare kilot tyngre. Men det finns ju inget val. Sämre säkerhet innebär det ju självklart men nu är SBF´s regler sådana. Vi har ju Lazlo ståendes efter att Jan-Erik gjort den tävlingsklar och kört in honom. Några däck finns det åxå. Så nu är siktet inställt på att försöka köra vintertävlingarna i 1300 RallyCup. Vi får se vad Covid säger. Håll tummarna, 
Här är det Jan-Erik som kör in honom lite. Ola o Brittmarie i MSR? Efter att ha fått ett generöst erbjudande om att få låna en AppK bil till 2022 års Midnattsolsrally så fick vi lite att fundera på. Inget vi har råd med. Så lättast är ju att avskriva alltsammans. Men det är klart att tankarna finns där. Visst vore det kul med ett riktigt äventyr även om det har sina risker. Man vet ju aldrig om man ens får vara med. Så hur gör man?
Även 2021 får räknas som ett förlorat år för oss. Vi skulle gärna velat åka men vår princip att inte åka med tunga hjälmar står fast. Regler ska inte FÖRSÄMRA säkerheten. Den ska förbättra den eller åtminste behålla den på samma nivå som tidigare. Dessutom anser vi att man kan ta större personligt ansvar. För att inte tala om att anpassa nivån till vilken typ av tävlingsbil Du kör. ----- Ny säsong 2020 men inget tävlande nu heller!? 2020 får väl räknas till det förlorade året p.g.a. pandemin. Hann iallafall göra något väldigt trevlig tillsammans med Janne Flash Nilsson då jag fick hjälpa honom med motorcykelturer i de Spanska bergen för KTM återförsäljare från hela Skandinavien. Det blev mycket intensiva mc-veckor som turligt nog blev klara innan det blev lock down i hela Spanien. Så här satt vi i Karantän i några månader. Som tur är har vi vår Campo ute på landsbygden so här fanns ingen trängsel (och även inga som kollade om vi höll oss inomhus). Så vi klarade oss lindrigt undan utan att utsätta varken andra eller oss själva för minsta fara. Åter hemma i Nykroppa färdigställdes så Lazlo. Han blev reg- och kontrollbesiktad på bilprovningen och erhöll därmed vita skyltar. Men det var just innan Brittmarie o jag återvände till vår Casa så därför fick han bli parkerad i gammelgaraget där.
Jo det stämmer. Faktum var att vi åkte hem från Spanien enbart för att få köra de härliga vintertävlingarna. Dels tycker vi båda det är väldigt roligt och sen har vi ju faktiskt visat bra fart på vinterföre. Nu trädde ju nya regler ikraft vid årsskiftet som vi i det längsta hade hoppats skulle stoppas av SBF. Men man väljer att inte göra det. Det betyder utgifter för miljoner för våra utövare och i mina ögon är det onödiga pengar för många. Det betyder även praktiska problem. Man har tex. inte anvisat några alternativ till de lätta hjälmar vi behöver som väljer att åka utan HANS-skydd. Urzula är därför såld till en Junior och vi har inte löst ut några licenser. Jag snickrar dock på en Zolweig som snart är klar. Sen får vi se vad som händer. Hoppet är ju det sista som överger oss. Nykroppa i Februari 2019. |
 Får vi presentera Lazlo, denna kontroversiella kille som är besiktad och registrerad som en standard rallybil. Men som ogillas av SBF. VÅRA VÄRDERADE SPONSORER
|
-2.png "Lindberg_logo_new_blackback-(1)-2.jpg"){kind=logo}
